Den som väntar på något gott, väntar alltid för länge. Därför får ni här en liten teaser på något ni kan se fram emot under tiden.
”Komming soon” som ingen säger, förutom vi då…
FilmNerden goes TF3 – Teaser
Svara
månadsarkiv: juni 2011
FilmNerden goes Super 8
Vi recenserar bioaktuella Super 8 och ger bla. vår syn på hurvida J.J Abrams signum, lensflares, tillför något positivt, eller om det känns ”helt off” i en film som utspelar sig på 70-talet. Simo är mer hypad än någonsin och tror att denna filmen kommer vara den filmen som gör att han inte vill se mer filmer.Frågan är dock, kommer hans hype stämma?
Super 8: 7/10
MediaSverige: Aftonbladet 4/5, Expressen 4/5, GP 3/5, SvD 3/5, DN 2/5
”Go Fuck Yourself”
X-Men: The Movie
Bryan Singer satte med den första X-Men filmen ribban för hur superhjältefilmerna skulle hanteras. Vi börjar i ett nazistiskt koncentrationsläger där en ung Magneto tog sina första steg i sin avsky mot ”vi och dom”.
Men vi fick aldrig reda på mer än så om hans första levnadsår som mutant. Vi har egentligen aldrig behövt veta mer än så heller. Vi blev påminda om hans ursprung genom hans numrering på sin handled. Detta räcker egentligen. Vi förstod vart hans hat kom ifrån. Men Professor X då? Han visste vi däremot inget om.
X2: X-Men United
Sedan kom 2an och jag tycker helt klart att den höll måttet. Wolverine hade blivit omåttligt poppis och fick större utrymme. Men med en sådan svår och trasig karaktär fanns det givetvis mycket att utforska. Så mycket att han fick sig en egen rulle, ”X-Men Origins: Wolverine”, kantad av avhopp och inspelningsproblem. Vilket var synd.
De slarvade bort den mycket viktiga processen när han får all metall i sig. Nej, jag håller den inte högt. Ett en mina favoritögonblick är faktiskt det odramatiska mötet med familjen där han får sin jacka!
X-Men: The Last Stand
Nåväl. Vi fick också en 3a av X-gängets äventyr. Inte lika bra som de två första, men den har ändå element som de drar nytta av i aktuella och senaste installationen av X-Men filmer, ”First Class”, ett serum som ska kunna göra dem ”vanliga” igen.
Frågor som blir mycket viktiga för segregeringen mellan de goda, och de inte riktigt lika kramvänliga.
X-Men First Class
Vi får med denna filmen, chansen att se mer än en glimt av deras ursprung. Charles Xavier är en ung briljant student som gärna pratar omkull kjoltygen på krogen med sitt skarpa öga för vad hans offer för kvällen tänker på. Killen kan ju läsa tankar då. Bättre än Henrik Fexeus skall tilläggas.
James McAvoy gör en hårig Xavier fullkomligt lysande. Han låter sin engelska dialekt måla upp en överklasskille med stort hjärta och charmerande blyghet för nakna blåa kvinnor.
Helt ärligt, tills jag såg den första trailern, var jag okristligt tveksam till att rota i gängets tidiga år. Men efter jag sett den, kände jag stor tilltro till vad jag skulle komma att se. Nu när jag väl sett filmen och skriver dessa rader, är det med lättnad jag kan säga att den levererade, med bravur. Kort och gott så tycker jag att den håller riktigt hög klass. Detta är, till trots effekthoreriet, en karaktärsdriven historia som läggs framför våra fötter att bedömma. Men det är också på grund av detta alla effekter ges ett existensberättigande. Jag sväljer det med hull och hår. Men det finns dock något jag vill ha mer av.
För att vara helt ärlig så skulle de skippat filmen om Wolverine och gjort en om Magneto istället. Nu kanske det kommer en ändå har jag förstått, vilket i dagsläget skulle kännas lite meningslöst efter ha sett denna.
Vad jag menar är helt enkelt att Eriks historia var så fascinerande att jag bara ville ha mer. Nu får vi till slut reda på vad som hände efter att hans mamma ryktes ifrån honom och hans krafter, förmodligen, visade sig för första gången i lägret. Och plötsligt så lyckades de skapa behovet vi i första filmen egentligen inte behövde. Hans bakgrundshistoria. Nu ville man bara ha mer. Jag tycker med andra ord de kokat ihop en jävligt bra bakgrund till våra mutanter.
En av mina favoritscener är när Charles lär våran Erik, spelad av Michael Fassbender, att inte bara använda sitt hat för att bli starkare, utan även plocka fram de för länge sedan dolda minnena av sin mor. Fantastiskt ögonblick för de båda vännerna.
Kevin Bacon gör lite av en comeback här efter en snabb ”film direkt till videohyllan” karriär. Hans roll här består egentligen av en karaktär, med vad vi får uppleva som två huvudfaser. En doktor i det beryktade koncentrationsläger som Erik är fast i, samt en mer utvecklad och samvetslös snubbe. Det intressanta är att båda dessa faserna omedvetet lägger byggstenarna för Magnetos filosofi om hur man ska hantera oss vanliga och oförstående människor. X’s motpol helt enkelt, trots deras gemensamma mål.
Det kryllar av referenser till vad deras karaktärers framtid har att erbjuda, vilket är mycket underhållande. X’s avsaknad av hår tror jag det skämtas om 2 gånger. Alla mäns fasa, att tappa sitt hår och manlighet? Mutanter har tydligen känslor med?
Jag tyckte även de nyfunna vännernas turné runt om i landet efter likasinnade var otroligt underhållande och bekanta ansikten dök upp, även om de ibland fick svar som… ”Go Fuck Yourself!” // Maz
